Fördommar

Jag hade tänkt låta min blogg vara vilande ett tag, men som synes gick inte det, släkten började gorma om utebliven morgonläsning, men framförallt så tycker jag det är viktigt av våga vara öppen med hur man mår oavsett om man har en psykisk diagnos eller inte, jag har skrivit rätt så öppet om mitt liv i så många år och det tänker jag fortsätta med,

När man skriver så öppet om sig själv så dyker ibland tanken upp att folk kanske dömer hela mej efter det jag skriver och då tänker jag mest om dom perioder då det inte är så bra med mitt psykiska mående.
Lite grann så tror jag att på den punkten har jag rätt, för min telefon är aldrig så tyst som då jag skriver om dåligt mående.

 Kroppsliga sjukdomar går det bra att prata om, läkarbesöken, behandlingar och måendet man har, men folk med psykiska sjukdomar tassas det på tå runt omkring, varför förstår jag inte, är man mer "rumsrent" sjuk om man är kroppsligt sjuk.

Nu är det inte så att jag ar någon större lust att sitta å traggla om min Psykiska sjukdom i tid och otid, jag bara funderar om varför det finns så mycket fördomar.

Från det ena till de andra så började jag putsa koppar klockan 1,30 i natt, när jag började med den andra byttan så kom jag på mej själv, putsa koppar vid den tiden på natten Anna Sofia Lovisa det är inte bra, på det sättet måste jag nog tänka ett tag nu, så att jag inte driver iväg hjärnan igen.

Vaknade 12,00 av att Marie-Louise ringde på min dörr, de är alltid lika trevligt när hon kommer för med henne kan man prata om precis vad som helst, det blev några timmars kärringskvitter, kaffe och 3 sorters kakor, en påse blåbärsbullar fick hon med sig när hon gick.

Ha det så bra alla ni där ute i cyberrymden