Vet inte riktigt hur jag ska göra för att inte min hjärna ska varva upp, jag tar långa promenader försöker att sitta och slappa framför Tv apparaten, i alla fall en timme åt gången men ingenting verkar att hjälpa.
Att det kan vara påfrestande för frugan mellan varven det märker jag utan att hon behöver säga någonting, det är faktiskt jobbigt att känna att man är jobbig för sin omgivning, men vad tusan gör man när det inte går att styra över hjärnan.
Lobotomi är ju en tanke, men då tror jag faktiskt att frugan skulle sakna Anna Sofia Lovisa, för som det så vackert heter, så saknar man inte kon fören båset är tomt.
Jag väntar på en tid till den där förbannade psykläkaren, egentligen så vet jag att de är rätt så meningslöst att gå dit, för hon ordinerar ju bara mer å starkare medicin å då blir jag helt koko bäng.
De jag egentligen har att välja mellan de är att vara halvmanisk eller koko bäng, valet är lätt enligt mej, men vad folk runtomkring mej tycker de vet jag inte.
Att vara en halvmanisk Anna Sofia Lovisa då är jag ordentligt pratsam lite osammanhängande och splittrat kan jag nog tänka mej att folk tycker, jag har myror i arselet och måste hela tiden göra någonting eller röra på mej, tankarna åker åt en massa olika håll hela tiden, därför glömmer jag lätt vad jag pratar om, åker mellan att vara sprittig och glad till att bli dyster å tankfull, sover lite eller sover mycke som faan.
Inte precis drömpartnern kan jag tänka mej, men lite finns det på + kontot, jag är snäll, ställer alltid upp om någon behöver en pigg Anna, ordning å reda tycker jag om, sparsam är jag oxå och en riktigt jävla kämpe på alla sätt å vis.
+ kontot och - kontot tar nog ut varandra å i slutändan kanske jag är en helt normal människa, men vad är det jag skriver NORMAL, finns det någon där ute i cyberrymden som anser sig vara normal, så snälla skriv till mej och tala om hur man är då man är normal.
De är skönt att ha bloggen å skriva av sej på, att skriva dagbok bara för sig själv skulle kännas lite hemligt och jag tycker om att skriva om mitt liv på både gott å ont.
Ha det så bra alla ni där ute i cyberrymden
Vill du inte ha mig som jag är - så är det inte mig du vill ha.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar