Dagen i dag har inte varit något vidare bra, har ont imagen å känner mig lite nedstämd, kan kanske bero på att jag tycker det på tiden att jag får leva ett normalt liv.
Att orka ta sig om dagar utan att ha några hållpunkter är inte värdigt liv för en dam i min ålder.
Att det dessutom känns som att jag tär på kompisar som jag har,gör inte saken bättre, jag vet inte om jag tär, men det är jobbigt att ha den känslan.
Att höra och andra prata om sina privatliv känns bara jobbigt för vad ska jag berätta om, skit livet här på psyk, för de är ju det mitt liv består av just nu.
Jag är färdigbehandlad, men måste vara kvar för att jag är bostadslös, snart är jag inte färdigbehandlad längre för jag börjar att må jävligt dåligt över att behöva traska i dom här korridorerna.
Hade jag någon värsta ovän så önska jag att den människan fick uppleva det jag upplever just nu.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar