Länge sedan jag skrev, vist har det hänt en del saker men jag har ingen skrivlust knappast någon livslust heller, kliver upp på morgonen och börjar att vänta på att få gå och lägga mej igen.
Har känt mej jäkligt deprimerad sedan jag flyttade, men antagligen så började det innan jag hamnade på psyket, men just nu så känner jag absolut ingenting, är helt jäkla nollad.
Det är som om jag sitter av tiden, men jag vet inte när straffet tar slut, det tär liksom inifrån när man inte ser något slut på eländet, för elände är det, när man i stort sitter av dagarna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar